Bedrägerirapporter i Svenska Dagbladet

Dagens nummer av SvD Näringsliv ger läsaren en provkarta på skumma saker i näringslivsvärlden. Man kan få för sig att bedrägerier är vad banker, entreprenörer och företag av alla sorter ägnar sig åt mest av allt.

En artikel handlar om att riskkapitaltoppen Monalotte Theorell Christofferson anklagas för att ha upprättat ett falskt styrelseprotokoll och att ha gett sig själv fullmakt att teckna ett lån på 20 miljoner kronor.  Det är Peter Agardh, styrelseledamot i Fanwei Holding, som anklagar henne för fusk och som inte har fått svar på sina kritiska frågor till Christofferson.

Nästa artikel handlar om Johan Staël von Holstein som är ledande man i Crowdl, ett företag som verkar internationellt, bland annat i utvecklingsländerna. Crowdl har förbjudits att sprida sitt budskap i  många länder eftersom allt tyder på att det är ett så kallat pyramidspel. Topparna i pyramiden håvar in pengar medan nytillkomna investerare tjänar noll eller nästan inget.

SEB  anklagas för penningtvätt i Baltikum och riskerar att få miljardböter.  I eftermiddag ska Finansinspektionen presentera sitt beslut om eventuella sanktioner.

Polisrapport för maj 2020

Inget ont som inte har något gott med sig: under våren har bostadsinbrotten minskat. Kanske drar sig de kriminella ligorna för att resa till Sverige i coronatider.

Bedrägerierna har också gått ned. Under maj månad anmäldes 16 546 bedrägeribrott. Det är den lägsta siffran som rapporterats under de senaste 12 månaderna.

Men efter att antalet bedrägeribrott mot äldre och funktionsnedsatta minskat under våren, ökade just de tyvärr med 17 % under maj månad. Till alla som har gamla föräldrar: det vilar på er att undervisa mamma och pappa så att de blir fullt medvetna och inte faller för bluffarnas knep. 

1. Viktigast är att inpränta detta: vad bedragarna än säger – och de kan dra till med vilka chockartade lögner som helst – ska man aldrig aldrig aldrig gå in på sin internetbank med bank-id eller bankdosa på någons uppmaning.

2. Ge de gamla ett hemligt telefonnummer. Då slipper de oönskade telefonsamtal.

Ny myndighet för att stoppa fusk

Regeringens utredning om välfärdsfusk föreslår att en ny myndighet inrättas för att stoppa brottslingar som utnyttjar det svenska välfärdssystemet. I dag går massor av miljoner varje månad i fickorna på bedragare: skenanställda människor, studenter som bedriver fiktiva studier, tandläkare som debiterar för fiktiv tandvård, assistenter som fakturerar för hjälp åt falska assistansbehövande, föräldrar som söker ersättning utan att ha vabbat, människor som döljer sina inkomster för att få hyresbidrag och mycket mera. De som vill lura välfärdssystemet använder tusen och en påhittiga sätt att göra det på.

Man kan tycka att varje utbetalande myndighet skulle ha en effektiv kontrollinstans som säkerställer  att man betalar ut rätt summa till rätt person. Nu är det inte så. Då är det välkommet med en ny myndighet: Myndigheten för utbetalningskontroll. Inrätta den genast. Inte en enda skatte-tia ska gå till bluffare.

Myndigheten för utbetalningskontroll skulle gynna alla människor som gör rätt för sig och alla  hederliga företag, föreningar och organisationer.

Läs boken om hur skyddar dig från att bli lurad av bedragare

Provfuskarna bör bli av med alla poäng

De som blivit påkomna med att ha fuskat på högskoleprovet har  blivit av med sina testpoäng och sina studieplatser. Det är självklart. Vi vill inte ha svaga läkare och jurister och psykologer som anser sig ha rätt att begå brott för att komma in på en eftertraktad utbildning.

Ska fuskarna få behålla de universitetspoäng som de hann skaffa sig innan den blev avslöjade och dömda? Den frågan diskuteras nu i universitetsvärlden: vissa är för, andra är emot.

Jag menar att fuskarna som hunnit ta poäng ska mista dem. Något annat vore att gynna kriminalitet. Brott ska inte löna sig.