Två domslut

Varje dag just nu kan vi se fotboll i teve. Fotboll kan ha långtgående konsekvenser. Den amerikanske psykologen Daniel Kahneman, 87 år,  är intervjuad  i SvD i dag – om jag har någon idol bland psykologer så är det Kahneman – och han säger att domslut mycket beror på slumpmässiga faktorer. En forskare som granskat 1,5 miljoner domslut fann att straffen tenderade att bli hårdare om de utdömdes dagen efter att det lokala fotbollslaget förlorat en match. 

Han säger också så här: 

- Domare i olika domstolar har olika smak. Det innebär inte bara att straffen är olika stränga. De har olika smak när det gäller brott. Ser vissa som mer allvarliga än andra. De har också olika smak när det gäller misstänkta. Vissa är mer vänligt inställda till förstagångsförbrytare, andra till de med en svår barndom. 

Nyss dömde hovrätten fyra ledande personer i företaget Allra till mellan 4 till 6 års fängelse. Det var Alexander Ernstberger, David Persson, Olle Marcusson och Johan Bergsgård. De ska också betala ett skadestånd på 170 miljoner till Pensionsmyndigheten.

Vid rättegången 2019 i tingsrätten friades samtliga fyra åtalade. Åklagaren Thomas Hertz har kallat hanteringen av Allra-målet i tingsrätten för en farsartad cirkus. 

Det är skrämmande att jurister med samma svenska utbildning kan döma så diametralt olika. Det kanske beror på att de har olika smak. Tingsrätten verkar ha ömmat för unga finanskillar med dyra vanor som tar för sig av pensionsspararnas pengar. 

 

 

Nytt yrke: hackerförhandlare

Svenska företag måste ha ett högre säkerhetstänkande. Måste ha en beredskap om vad som omedelbart behöver göras ifall man blir hackad. I dag verkar man varje gång bli tagen på sängen. Nyss var t ex alla Coop-butiker tvunga att hålla stängt i flera dagar på grund av en ransomware-attack mot en av företagets leverantörer: en sådan händelse borde ha gått att förutse. I går stod det i SvD att banken Länsförsäkringars app låg nere i flera timmar. Banken gick ut med att felet inte berodde på "en extern attack" men vad skulle det annars ha kunnat vara? Ransomware betyder att hackaren låser allt du har på din dator. Har du en backup på allting, gör det inget. Om inte, vill cybergangstern ha en större summa. I New Yorker (7 juni 2021) läser jag att det uppstått ett nytt yrke: hackerförhandlare. Hen förhandlar med de kriminella bakom en ransomwareattack om den summa som krävs. De kriminella ligorna bakom attackerna har ofta sin hemvist i Ryssland och f d sovjetstater, skriver tidningen.

Kriminella bakom telefonbluffarna svåra att få fast

Radioprogrammet "I lagens namn" (P1, SR) sände nyss ett upplysande avsnitt om telefonbedragare. Lyssnarna fick veta att telefonbedrägerierna tog rejäl fart år 2017. Förra året polisanmäldes 213 000 bedrägerier och en betydande del av dem var just telefonbedrägerier som ofta är riktade mot gamla människor. I programmet intervjuades Maj-Britt, en äldre kvinna som förlorade 197 000 kr en kväll när hon oturligt nog svarade i sin mobil fast det var ett okänt nummer. Polisen vet att hennes pengar skickades till 16 s k målvakter. Polisen vet vilka dessa 16 människor är och de kommer att kallas till Stockholms tingsrätt i höst. Det är svårare att få fast huvudmännen i de kriminella ligor som ligger bakom telefonbedrägerierna. Två viktiga råd: 1) Svara aldrig när det ringer från ett okänt nummer. 2) Skaffa hemligt telefonnummer – till dig själv och till mormor – så hittar bedragarna er inte.

Läkare misstänkt för falska test

Pandemin har gjort många olyckliga människor arbetslösa och fått många företag att gå på sparlåga eller lägga ned. Men tänk så många sanvetslösa coronagansters som istället har kunnat sko sig. Det senaste, som Expressen och Aftonbladet och Rapport har berättat om, är Doktorgruppen som misstänks för att ha tjänat ca 100 miljoner kronor på falska covidtest: omkring 100 000 svenskar har låtot testa sig för 1500 kr och alla har fått negativt svar; för ytterligare en tusenlapp man sedan kunna köpa ett friskintyg. Huvudmannen för Doktorgruppen är läkaren Hammad Al-Saaid, 33 år, som kom hit som 6-åring från Irak. Han är nu efterlyst av polisen och häktad i sin frånvaro. Jag lyssnade på en intervju med Al-Saaid som ligger på nätet. Där berättar han om de vårdcentraler som han startade sin bror, också läkare. Al- Saaid säger att han vill förbättra sjukvården och innovera med små, enkla medel. Vi har gott rykte, och våra föräldrar är stolta över oss, sa han också. Att låta människor lämna ett prov och sedan ge dem ett svar, utan att testa provet, är innovativt. Det är att tjäna storkovan med små, enkla medel. Region Stockholm har sagt upp avtalet med Al-Saaids vårdcentraler i Märsta, Kista och Tyresö efter att ha blivit varse felaktigheter i faktureringen.

Skaffa hemligt nummer

Data från 27 städer i 23 länder visar att brottslgiehten sjunkit överallt under pandemiåret. De brottstyper som studerats är misshandel, stöld, inbrott, rån och mord. Bedrägeribrotten kom inte med i forskarnas rapport. På det området har det nog inte varit någon nedgång av antalet brott, snarae tvärtom. Skurkar har jobbt hemifrån med att lura människor att köpa falska covidmediciner med mera. I dagens SvD läser jag att oseriösa telefonförsäljare lurar – främst gamla människor – att teckna ett nytt elavtal som är sämre och dyrare än det de redan hade. För att slippa telefonbedragare, skaffa hemligt telefonnummer. Man kan också låta bli att svara när det ringer från ett okänt nummer. Men det är ett sämre råd eftersom en kriminell person vet hur man spoofar: det vill säga får det visade numret att se ut som ett känt nummer. Vårdcentralens eller bankens telefonnummer till exempel.

Fortsatt höga brottsvinster från telefonbluffar

År 2017 anmäldes de första telefonbedrägerierna till polisen. Sedan dess har de eskalerat. Under februari i år anmäldes 993 telefonbedrägerier varav 266 var fullbordade. Det är den högsta månadssiffran någonsin. Polisen uppger att i augusti 2018 var brottsvinsterna från telefonbedrägerier rekordhöga 38 miljoner kronor men de 25.3 miljoner som yrkeskriminella drog in via telefon under mars i år är inte heller småpotatis. Alla tjänar på att ha hemligt telegonnummer men särskilt de äldre, bedragarnas favoriserade målgrupp.

Ökat antal romansbedrägerier

Polisen har skickat ut en rapport över anmälda bedrägerier under första kvartalet 2021. Antalet kortbedrägerier har gått ned men i övrigt är det en deprimerande läsning. Om någon trodde att allt som skrivits om romansbedrägerier har fått människor att vara på sin vakt tar fel. Under 2020 ökade romansbedrägerierna med 12 % och under det här årets första tre månader var ökningen 60 % jämfört med samma period förra året. Mer är en fjärdedel av offren, 27 %, återfinns i gruppen äldre/funktionsnedstta. Hela 68 % av anmälda romansbedrägerier hade en internationell koppling, d v s att offret kontaktas av någon utanför Sverige. Polisen har sett att första kontakten mellan offer och bedragare tas ofta på dejtingappar, Facebook och Instagram. Könsfördelningen är 73 % kvinnor och 27 % män. Offren är i genomsnitt 56 år och de blir frånlurade i genomsnitt 350 000 kr var. Pengar som i huvudsak går till organiserade kriminella ligor utomlands.