SEB vägrar ersätta vid kortbedrägeri

Betalkortet är vår viktigaste värdehandling. Om du förlorar kortet, kan det drabba din ekonomi hårt.  Om du dessutom har varit oförsiktig och lämnat ut din kod, kan du betrakta dina pengar som försvunna, bortblåsta, puts väck.

1. Minns att alltid ha uppsikt över kortet. Förvara det helst i en innerficka som stängs med blixtlås, inte i en handväska som lätt kan bli stulen. 

2. Lämna aldrig, aldrig, aldrig ut din kod till någon.

3. Täck över apparaten med ena handen när du knappar in din kod i butiken. Du vet aldrig om den där personen som står bakom dig försöker se och memorera vilka siffror du trycker på för att sedan försöka stjäla ditt kort.

4. Logga in på internetbanken varje dag och titta på ditt konto. Då ser du om pengar saknas. Polisanmäl direkt och spärra kortet hos banken.

Tänk aldrig att det inte är så farligt att bli drabbad av kortbedrägeri för banken kommer att ersätta mig. Det är inte alls säkert att banken ställer upp. I dag läser jag i Svenska Dagbladet om Daniel Leijonancker som utsattes för ett kortbedrägeri och blev av med 10 000 kr. Trots att bedragaren har fällts i såväl tingsrätt som hovrätt vägrar SEB att ersätta honom eftersom banken anser att Daniel har varit oaktsam.

Handla säkert

Jag känner en ung kvinna som köper sina kläder på nätet. Alla sina kläder. Det gör många i dag. De   beställer några blusar och klänningar och alltid är det något som faller på läppen och har rätt passform, resten skickas tillbaka kostnadsfritt. Ingen verkar tänka på att transporterna bär en miljökostnad.

Jag känner en annan kvinna, Lisa, som aldrig köper något på nätet.Aldrig någonsin. Lisa är lustig, säger hennes syster. Jag säger att Lisa är klok. Genom att inte köpa på nätet gynnar hon butikerna i närområdet. Men framförallt utsätter hon sig inte för risken att bli hackad.

Jag har köpt böcker några gånger på nätet och det måste vara i samband med det som jag har drabbats. Kriminella skriver och säger att de har hackat mig och talar om för mig vilket lösenord jag har . "Försök inte att ändra till nytt lösenord, vi kommer att fånga upp det också," skriver man.

Kanske är det inte så allvarligt. Det där gamla, enkla lösenordet använder jag inte i dag. Men det är skrämmande att veta vilka risker vi tar när vi handlar på nätet.

Råd vid näthandel:
Handla alltid på en säker sida och betala alltid med faktura. Då får du varan och kan inspektera den innan du betalar.

Framförallt: om du betalar med kort, tillåt inte att företaget sparar dina kortuppgifter. Företaget kan bli hackat och då blir dina koder stulna. 

Låst brevlåda ger trygghet

En 23-årig man i Märsta har dömts för flera fall av bedrägeri, skriver Sigtunabygden. Mannen beställde betalkort i andra personers namn och stal därefter korten och pinkoderna ur dessa människors brevlådor. Därefter tog han ut pengar samt handlade för nära 1 miljon kronor.

23-åringens straff blev fängelse på ett år och sex månader samt ett skadeståndskrav på omkring 900 000 kronor.

Om de drabbade människorna hade haft en låst brevlåda, skulle den unge bedragaren inte ha kunnat utföra sina kupper. Har du inte en brevlåda med lås i dag, skaffa det snarast.

Slösaktiga politiker

Francois de Rugy, fransk minister för ekologisk och solidarisk omställning, avgick nyss efter att ha blivit anklagad för att ha låtit skattebetalarna punga ut när han bjöd vännerna på hummerfester med årgångsviner och för lyxrenovering av sin ministerlägenhet. Dessutom har han bott i en lägenhet   som var vikt för hyresgäster med svag ekonomi.

Sara Netanayahu, hustru till den israeliske primärministern, blev i förra veckan dömd till ett drygt  bötesstraff för att ha missbrukat skattebetalarnas pengar som hon använt till att köpa lyxig hämtmat och dyra cateringmåltider.

Paret Netanayahu är duktiga på att göra av med pengar. Skattebetalarnas pengar. För att flyga  till begravningen av Margaret Thatcher krävde paret att deras plan skulle förses med ett sovrum. Det kostade 83 000 pund, meddelar Financial Times (23 juni 2019). Flygresan till London tog fem timmar.

Pistageglass är Benjamin Netanayahus favoritdessert och den bästa, menar han, görs i Jerusalem.  Skattebetalarnas kostnad för att han ständigt ska vara försedd med pistageglass har uppgått till omkring 2700 dollar om året.

En kommer osökt att tänka på Imelda Marcos, f d first lady i Filippinerna. En dam med dyra vanor som lämnade efter sig 15 minkpälsar, 508 festklänningar, 888 handväskor och 3 000 par skor när hon flydde palatset år 1986.

År 2015 krävde Benjamin Netanayahu 1 600 dollar för frisörkostnader i samband med ett besök i den amerikanska  kongressen samt 1 750 dollar för betalning till en sminkör med uppgift att piffa till premiärministern under det fem dagar långa besöket. I dag står Benjamin Netanayahu misstänkt för korruption och riskerar fängelsestraff.

Baron Black of Crossharbour, född i Kanada, dömdes år 2007 i USA för fyra fall av bedrägerier till 42 års fängelse. I maj rentvådde och frigav Trump honom. Men så hade också Black skrivit en bok som kom förra året: Donald Trump, a president like no other.

Rapport från Brå: kortbedrägerierna ökar

Under juni månad låg antalet anmälda bedrägeribrott i Sverige strax över motsvarande siffra för juni 1918, 18 950 vs 18 353.

Av Brottsförebyggande rådets genomgång framgår att bedrägeribrottsligheten är den brottskategori som ökar mest. För första halvåret 2019 konstaterar Brå att bedrägeribrotten ökat med 3 % jämfört med samma period 2018. Kortbedrägeri är den bedrägerityp som ökat mest sett till antalet anmälningar.

Id-bedrägeri handlar om att någon köper en vara eller tjänst  eller tar ett lån i med hjälp av en annan persons identitet. Glädjande nog har id-bedrägeriema minskat under året. Antalet anmälningar har gått ned från 3 334 i januari till 1 712 i juni. Framförallt har olovligt köp med annans identitet minskat medan antalet lån som tagits med annan persons identitet ligger kvar på samma nivå. Under 2019 har hittills 13 618 identitetsbedrägerier anmälts.

Appar att akta sig för

De finns så många roliga appar att installera på sin smartphone. Appar som räknar dina steg, för statistik över din träning, mäter din sömn och din sömnkvalitet, föreslår hälsosamma recept med mera.

Men det gäller att se upp. Nyss läste jag (DN 14 juli 2019) om träningsappar som samlar känslig  persondata. Den som använder någon av de tio populäraste träningsapparna till Android-tlefoner riskerar att få sina lösenord och kortnummer stulna samtidigt som virus- och spionprogram installeras på.  Detta visar en studie som gjorts vid Karlstads universitet i samarbete med Johan  Wolfgang Goethe-institutet i Frankfurt. Forskarna såg att apparna, även när de inte användes, hämtade kontaktlistor och telefonloggar. Uppgifter som sedan kan säljas till hugade köpare.

Svenska Dagbladet idag varnar för Faceapp som ägs av ett ryskt företag. Det är en app som som tillåter användaren att simulera hur hen ser ut som gammal. En rolig grej. Bara det att appen sedan kan använda och dela dina bilder och din information för all framtid och i vilka länder som helst.

Betala inte bluffarna

Sedan september förra året har jag fått kanske 50 utpressningsmejl som går ut på att jag har blivit filmad när jag tittat på porrfilm. Vill jag inte att dessa filmer ska skickas till mina vänner, måste jag betala en summa i bitcoin.

Samtliga utpressningsmejl har jag kastat direkt. Bara bluff. Porrfilm ingår inte i mina vanor. Och ingen kan filma mig eftersom jag för flera år sedan satte ett plåster över datorns kameraöga.

I en artikel i Dagens Nyheter i dag läser jag att många svenskar som fått liknande mejl om så kallade onanifilmer tyvärr har låtit sig skrämmas och betalat åtminstone 2 miljoner kronor till utpressarna. Det är pengar som kanske finansierar andra brott, allt från terrorism till människohandel och narkotika, säger Polisens bedrägeriexpert Jan Olsson till DN.

Varför får jag och tusentals andra svenskar dessa mejl? För att vi har använt vår e-postadress på någon sajt som har blivit hackad. Det finns hackare som samlar in e-postadresser för att sälja dem till kriminella.

Varifrån kommer utpressningsmejlen?
Polisen vet inte, men flera spår har lett till öststaterna och Ryssland.

Vad gör man? 
Kasta alla utpressarmejl. Polisanmäl mejlet. Sätt ett plåster över datorns kameraöga.

Bedrägeribrotten ökar mest

Av polisanmälda brott är det bedrägeribrotten som ökar mest, meddelar Brottsförebyggande rådet, Brå. Under årets första sex månader handlade det om 123 000 bedrägeribrott. Två tredjedelar av dessa brott utgörs av kort- och identitetsbedrägerier; en ökning med 3 procent jämfört med första halvåret förra året.

Bedragarna tar inte semester

På sommaren vill vi slappa lite och ha det skönt. Men vill vi skydda oss mot telefonbedragare och andra som bluffar, gäller det att vi är på vår vakt året om. Kriminella tar inte semester.

Dagens Nyheter har intervjuat en gammal man som blev uppringd och fick veta att det skulle komma pengar från Riksbanken. Den kloke mannen sa direkt att han skulle själv ringa Riksbanken och kontrollera uppgiften och lade sedan på luren. Presschefen på Riksbanken säger att man har fått många telefonsamtal om liknande bedrägliga samtal. Riksbanken ringer aldrig upp folk på det sättet. 

Det kallas vishing när någon låtsas ringa från en bank eller en myndighet i syfte att få sitt offer att använda sin bankdosa eller bank-id. Bedragaren som ringer upp säger något som ska stressa dig: t ex att ditt bankkort är kapat eller att din bankdosa måste bytas mycket snabbt. Lyssna inte på honom eller henne, bara lägg på luren.

 

Tandläkare fast för grovt fusk

Där det finns pengar att få, där finns det aktörer. Alla tandläkare fuskar inte, men rätt många fuskar rätt grovt. Nu kräver Skatteverket in omkring 25 miljoner kronor från ett 50-tal privattandläkare som studerats i en riktad kontroll; i snitt hade dessa tandläkare undanhållit en halv miljon kronor var från beskattning. Skatteverkets granskning visar att klinikerna lurat till sig pengar på olika sätt, bland annat genom att hitta på patienter som inte finns och därmed tillskansa sig medel från Försäkringskassan.

Tres kunder måste byta lösenord

Under den gånga helgen upptäcktes ett bedrägeri hos mobiloperatören Tre, skriver Svenska Dagbladet. Företagets kunder visade livlig telefontrafik med hög samtalstaxa till länder i Afrika dit de vanligtvis inte ringer. Samtliga företagskunder tvingas nu uppdatera sina lösenord till Tres växelsystem.

Ny form av aktiefusk

Ekobrottsmyndigheten utreder en ny metod för att påverka aktiekurser som kallas crossmarket manipulation. Det går till så att två personer samarbetar och lägger köp- och säljordrar på motsvarande produkter på två skilda marknader samtidigt: en till exempel i Stockholm och den andre i London. På så vis drar man nytta av skillnaderna mellan bästa köp- och säljpris  och aktörerna kan tjäna hundratusentals kronor på några dagar.

Ännu har ingen i Sverige åtalats för förfarandet men två personer har frihetsberövats och ska förhöras, meddelar TT.

Kroppsvisitering ska skydda mot högskolefusk

För snart 40 år sedan gjorde jag högskoleprovet för att komma in på psykologlinjen. På den tiden fanns, som väl var, inte fuskare med högteknologisk utrustning som kunde sno till sig åtråvärda studieplatser.

Nu vet vi att samvetslösa ungdomar utan tillräckliga kunskaper betalat för att få svaren på  provfrågorna i öronen. I dag har 134 fuskare avslöjats och blivit av med sina provresultat.

För att stoppa fusket föreslår regeringens utredare att de som gör provet kroppsvisiteras av  ordningsvakt med hjälp av metalldetektorer vid in- och utpassering, inte alla men några procent. Den som tipsar om misstänkt fusk ska få vara anonym och radiovågsdetektion i skrivsalen ska användas för att upptäcka radiokommunikation till eller från provdeltagare.

Varje åtgärd som hindrar att människor lurar sig in på högskoleutbildningar är välkommen. Alla som gör högskoleprovet måste kunna lita på att ingen kan gå före till en utbildning via fusk.

Mobile Group bluffar och bedrar

Telekområdgivarna (ett rådgivningsorgan som ägs av IT & Telekomföretagen) varnar för att Mobile Group, som säljer mobiltelefoner och surfplattor under varumärket Telanova, bluffar konsumenter.

Strategin verkar vara att Mobile Group ringer upp människor, lockar med gåvor och invaggar kunden i tron att de ska få ett nytt, billigare mobilabonnemang. Vad som istället händer är att kunden får en faktura för "gåvan" och drabbas av dubbelt abonnemang. Det kan stå dig dyrt.

Mobile Group skriver på hemsidan att de har en årlig försäljning på nära 100 miljoner kronor.  Samtidigt berättar deras senaste årsredovisning att omsättningen låg på 24 miljoner kronor. Bluff där också.

Mobiloperatören Tre har polisanmält Mobile Group för att företaget använt deras företagsnamn för att lura kunder. Dagens Nyheter, som skriver om detta i dag, har sökt Mobile Group utan framgång.

1. Om Mobile Group ringer dig, lägg på luren.

2. Köp per telefon är inte juridiskt giltigt utan att det följts upp av ett skriftligt avtal. Har du inte skrivit på något papper, behöver du alltså inte punga ut.

3. Säger en telefonförsäljare att man samarbetar med ett välkänt företag, ring och kontrollera det.

4. Säger en telefonförsäljare att du ska logga in med ditt bank-id så att han "kan följa med in och titta på dina abonnemangsuppgifter", lägg på. Logga aldrig, aldrig in på uppmaning av någon. Hur vänlig och förtroendeingivande röst personen än har.

Unga varnas för kreditupplysningsbedrägerier

Ofta är det äldre människor som blir bluffade av förslagna bedragare men unga löper också stor risk.

Snart ska tusentals unga människor börja studera på högskolan och måste ha en bostad. Polisens nationella bedrägericenter har sett att dessa ungdomar kan utsättas för kreditupplysningsbedrägerier. Det går till så att du blir kontaktad via Messenger av en uthyrare som påstår att han behöver ta en kreditupplysning på dig och därför måste få dina personuppgifter och namn på din bank.

Efter en stund blir du uppmanad att logga in med ditt bank-id på en länk som uthyraren har skickat dig. Han uppger att han står för kostnaden för kreditupplysningen och kommer att swisha över den summan till dig.

I nästa steg uppger uthyraren att han av misstag skickat 5 000 eller 10 000 kr  istället för 50 eller 100 kr och ber dig swisha tillbaka mellanskillnaden.

Du ser att det gjorts en insättning på 5 000 eller 10 000 kr och swishar snällt tillbaka pengar. Men vad som i själva verket har hänt är att uthyraren har blivit insläppt via ditt bank-id och flyttat pengar mellan dina konton.  Du har blivit bluffad.


När någon vill ta en kreditupplysning på oss krävs varken att vi legitimerar oss elektroniskt eller betalar något. Den som begär kreditupplysningen betalar alltid till företaget ifråga via en faktura.

Minns: logga aldrig in på ditt bank-id på uppmaning av någon annan. 

Handbok som informerar om hur vi minskar risken för att bli bluffad och bedragen

Snabba betalningar ökar risken för bedrägerier

 Att swisha går snabbt. Att betala för en bil, en båt eller ett hus via sin internetbank tar omkring två dagar. Riksbankens betalningssystem, som hanterar bankernas överföringar av pengar, fungerar inte snabbare än så.

Det ska bli ändring på det. Om två år tänker Riksbanken införa ett nytt betalningssystem som kallas TIPS, (Target Instant Payment Settlement) och möjliggör blixtsnabba betalningar från bank till bank och från land till land.

Det låter kanske bra. Men, som Lovisa Eklund påpekar i Svenska  Dagbladet i dag, medför detta omedelbara betalningssystem stora risker. Här kan bedragare se en ny möjlighet. När pengarna omedelbart går iväg finns ingen möjlighet för den som blivit bluffad att ångra sig.

Vi kan bara hoppas att bankerna installerar ett bättre säkerhetssystem än det man använder i dag (och möjliggör telefonbedrägerier genom att en kriminell person kan knappa sig på mitt konto i internetbanken från en annan dator). Ett är säkert: vi kommer alla att behöva vara ännu mer på vår vakt.